I mitt huvud! Allt som bubblar och vill ut!

Woop woop!! Då va sista etappen på tjejklassikern gjord!! Att cykla 10 mil fick mig att genomgå olika stadium av glädje, sorg,likgiltighet, smärta (efter första milen så kändes det som jag hade en pågående urinvägsinfektion, som accelererade kraftigt😏) fast JAG blev aldrig självmordsbenägen (förutom fiffi) så det är jag stolt över.

De sista två milen började jag dock fundera på vad jag höll på med. Stundtals drabbades jag av narkoplexi och ville mest bara sova. Periodvis så la knän, hälar, lår och annat smått å gott av. Till slut kom jag iallafall i mål på 6 timmar och 28 minuter! Vid målgång fick jag medalj för halvvättern. Undra va dom menade med det🤔

Faan va vi e grymma Frida!! Trots alla krämpor (mina) så har vi haft otroligt roligt. Nu måste vi komma på nya utmaningar🤔 förslag någon?Gör inget om dom utgår ifrån Laxå, där mitt andra hem numera finns. Tack för lånet av din cykel, Maud😊 hoppas den håller några mil till😁

Kram🌸