Gråtfärdig
Tänk att JAG håller på med tjejklassikern!! Vansbro gick ju jättebra och jag va sprickfärdig av stolthet när medaljen hängdes runt min hals. Så nu raska fötter till att träna till Lidingöloppet. Alltså guuuud så äckligt redig jag låter. Här kommer sanningen...... har knappt rört på mig sedan simningen (bara tugg rörelser, och de peristaltiskarörelserna i halsen, tänk vilken förmåga min gamla biologilärare hade, att lära mig så svåra ord). Jag va på gymmet i fredags och det blev en kulturkrock dess like!! Tänkte att det behövdes lite muskler på min förtvinade semesterkropp. Men i gymmet så kändes det som om min kropp inte vill ha några muskler, den vill liksom bara gå hem, äta godis och ligga i soffan.
Om man tittar riktigt noga så är det lite svett i pannan:) Sedan kom dagen efter!
Åååååå herregud min arma kropp så lite den orkade att röra sig. Träningsvärk delux! Bara att sätt sig på toa blev en krissituation. Jag ville gråta.
Så nu förbereder jag mig inför Lidingöloppet i soffan!!
Kram🌸